Enligt SCB så har i genomsnitt ca 4000 lärare bytt yrke årligen 2009-2013. Samtidigt väntas stora pensionsavgångar och intresset för att söka till lärarutbildningen är lågt. Enbart ca 8000 utbildas per år.
Samtidigt har regeringen gjort något utspel om att försöka få forskare att via ett snabbspår utbilda sig till lärare mot 25.000 kr i månaden i utbildningsbidrag.
Vad hjälper det när så många som kommer ut i yrket sedan ändå byter yrkesbana eftersom arbetssituationen inte är hållbar? Det måste ju till åtgärder som gör att situationen förbättras drastiskt om vi ska få en långsiktigt bättre skola. Inte att några få ska få ett utbildningsbidrag för att läsa till ett yrke som de med stor statistiskt sannolikhet snart ändå kommer lämna.
söndag 25 oktober 2015
lördag 10 oktober 2015
Ohållbar situation enligt fd statsminister
Nu går även f.d. statsmininster Göran Person ut i tidningen Land och kommenterar det ohållbara i landsbygdens situation. Flera punkter som nämns känns igen från Landsbygdspartiet oberoende. Äntligen någon mer som fått insikt i hur snett det är.
Exempel nedan:
"Skattesystemet
– Väldigt stora delar av landsbygden har en kommunalskatt som är alldeles för hög i relation till vad invånarna får för service. Det kan gälla skola, kollektivtrafik och annan service. Samtidigt får andra en fantastisk service till en lägre kommunskatt. Det är inte hållbart och man borde göra om hela systemet för att få det mer rättvist."
Vi har idag ett väldigt skevt skattesystem där skatteuttaget är mycket större för landsbygdens del medan subventionerna och samhällsservicen mest kommer storstäderna till del. Det här är i längden ohållbart.
"Jordbrukets överlevnad
– När gårdar läggs ned kommer markerna till slut att växa igen. Jag möter personer i dag som tror att vi kan en levande landsbygd utan jord- och skogsbruk. Det är fruktansvärt naivt. Det som gör landsbygden attraktiv är ju kulturmarkerna, det är ingen som kommer att vilja vistas i en landsbygd som har växt igen."
Kulturbygd, inte bara urskog, hör till en levande landsbygd. Borde inte vara konstigt, men för många är det det.
"Mindre självförsörjning
– Vi lever i en tid med ökad sårbarhet genom militära konflikter, terrorangrepp, smittsamma sjukdomar, handelskonflikter och finansiella kriser. Det riskerar att störa vår grundläggande livsmedelsförsörjning och vi har gått för långt i Sverige med att släppa ned vår självförsörjningsgrad. I en händelse då landets tvingas stänga importen av någon anledning, är vi ganska nakna."
Vi har gått alldeles för lågt. 45-50% självförsörjningsgrad som det är i dag är en katastrof. Om inte annat lär det bli det den dagen det krisar ordentligt ute i vår redan oroliga värld.
Exempel nedan:
"Skattesystemet
– Väldigt stora delar av landsbygden har en kommunalskatt som är alldeles för hög i relation till vad invånarna får för service. Det kan gälla skola, kollektivtrafik och annan service. Samtidigt får andra en fantastisk service till en lägre kommunskatt. Det är inte hållbart och man borde göra om hela systemet för att få det mer rättvist."
Vi har idag ett väldigt skevt skattesystem där skatteuttaget är mycket större för landsbygdens del medan subventionerna och samhällsservicen mest kommer storstäderna till del. Det här är i längden ohållbart.
"Jordbrukets överlevnad
– När gårdar läggs ned kommer markerna till slut att växa igen. Jag möter personer i dag som tror att vi kan en levande landsbygd utan jord- och skogsbruk. Det är fruktansvärt naivt. Det som gör landsbygden attraktiv är ju kulturmarkerna, det är ingen som kommer att vilja vistas i en landsbygd som har växt igen."
Kulturbygd, inte bara urskog, hör till en levande landsbygd. Borde inte vara konstigt, men för många är det det.
"Mindre självförsörjning
– Vi lever i en tid med ökad sårbarhet genom militära konflikter, terrorangrepp, smittsamma sjukdomar, handelskonflikter och finansiella kriser. Det riskerar att störa vår grundläggande livsmedelsförsörjning och vi har gått för långt i Sverige med att släppa ned vår självförsörjningsgrad. I en händelse då landets tvingas stänga importen av någon anledning, är vi ganska nakna."
Vi har gått alldeles för lågt. 45-50% självförsörjningsgrad som det är i dag är en katastrof. Om inte annat lär det bli det den dagen det krisar ordentligt ute i vår redan oroliga värld.
onsdag 16 september 2015
Landsbygdsupproret Stockholm 21 september
Landsbygdsupproret kommer samlas på Mynttorget i Stockholm nu den 21 september.
"Ställ upp för att visa regeringen att svenska bönder är utrotningshotade, svensk mat och svenska jobb hänger ihop!
Kom till Stockholm måndagen den 21/9, vi samlas kl.08.00 på Mynttorget. Valfri klädsel, men helst ljusa färger.
Vi gör detta i Landsbygdsupprorets namn, brevid LRFs manifestation senare samma dag där de kommer lämna över en lista med namnunderskrifter för mjölkbönderna till regeringen som lämnar in sin höstbudget denna dag."
landsbygdsupproret.se
Foto från landsbygdsupproret.se
"Ställ upp för att visa regeringen att svenska bönder är utrotningshotade, svensk mat och svenska jobb hänger ihop!
Kom till Stockholm måndagen den 21/9, vi samlas kl.08.00 på Mynttorget. Valfri klädsel, men helst ljusa färger.
Vi gör detta i Landsbygdsupprorets namn, brevid LRFs manifestation senare samma dag där de kommer lämna över en lista med namnunderskrifter för mjölkbönderna till regeringen som lämnar in sin höstbudget denna dag."
landsbygdsupproret.se
fredag 4 september 2015
Rovdjursvakan 2015
I går hölls rovdjursvaka. En manifestation som vill sätta fokus på den press djurägare upplever från rovdjur och som arrangeras av svenska fåravelsförbundet.
Fåravelsförbundet har också sammanställt en kravlista.
- En snabb, mindre restriktiv och förenklad hantering av länsstyrelserna beslut om skyddsjakt på stora rovdjur.
- En reglerad förvaltningsjakt. Förvaltningsplaner är beslutade och ska verkställas.
- Samförvaltning av alla viltstammar. Det måste finnas mat så det räcker till våra vilda djur i skogen.
Fåravelsförbundet har också sammanställt en kravlista.
- En snabb, mindre restriktiv och förenklad hantering av länsstyrelserna beslut om skyddsjakt på stora rovdjur.
- En reglerad förvaltningsjakt. Förvaltningsplaner är beslutade och ska verkställas.
- Samförvaltning av alla viltstammar. Det måste finnas mat så det räcker till våra vilda djur i skogen.
torsdag 3 september 2015
Flyktingpolitik som gör skillnad
Dagens debatter har fokus på vad för asylregler som ska gälla, hur SFI ska bedrivas, dagsersättningsnivåer för asylsökanden m.m. En del t.o.m. debatterar hur högt taggtrådsstängsel som ska byggas. Egentligen är de alla ganska ovidkommande saker i det stora hela.
Idag har vi en situation där miljoner och åter miljoner människor är på flykt. De är på flykt från fruktansvärda förhållanden. Oavsett vad man käbblar om för åtgärder här hemma så blir ju deras hem inte säkrare för det. Oavsett vem man anser bär ansvaret för att de drivits på flykt så kommer vi inte kunna vrida tillbaka tiden. Vi kan inte stoppa utvecklingen innan hemskheterna som drivit dem på flykt tillåtits ske.
Faktum är att den mest effektiva flyktingpolitiken, den flyktingpolitiken som gör egentligen skillnad, är den politik som ser till att människor inte behöver bli flyktingar. Den näst bästa är den som ser till att människor kan sluta vara flyktingar.
Är det någon som inbillar sig att de ca 11 miljoner människor som är på flykt inom och från Syrien kommer sluta vara på flykt och vilja återvända för att fortsätta bygga upp sina liv i hemlandet igen så länge inbördeskrig och ISIS härjar?
Är det någon som tror att ISIS kommer sluta försöka expandera sitt terrorvälde "bara" de får Syrien och Irak att styra över?
Om någon tycker det är påträngande att ca 3 miljoner av Syriens ursprungligen ca 23 miljoner invånare har flytt Syrien och söker säkerhet i andra länder (Andelen syriska flyktingar är mycket större än 3 milj men de flesta är på flykt inom sitt eget land). Vad kommer denne då tycka om ISIS vinner verklig terräng i Egypten med 82 miljoner invånare? Eller om terrorgruppen Boko Haram får verkligt fotfäste i Västafrika? Säg i ett land som Nigeria med en befolkning på över 230 miljoner?
Prat om vilket antal kvotflyktingar hit eller dit som ska få komma är ju i sammanhanget bara prat. Det gör ingen större skillnad på antalet desperata människor som är på flykt.
Man kan ha vilka asylregler som helst, men det stoppar inte desperata människor. Man kan ha hur högt taggtrådsstängsel som helst, det stoppar heller inte desperata människor. USA har en mycket välbevakad gräns i söder. Ändå beräknas antalet illegala immigranter vara upp emot 20 miljoner i landet. Då är det ändå inte i regel människor som flyr krig och terror utan de söker troligen bara möjligheten till ett bättre liv. Hade Mexico haft ett regelrätt inbördeskrig som satt halva dess befolkning i flykt så hade 20 miljoner fort passerats med råge.
Poängen är att en flyktingpolitik som gör verklig skillnad kräver helt andra åtgärder än de som ofta debatteras i media och dessutom mest syftar till att något parti ska vinna populistiska poänger. Det är en politik som kräver att man gör insatser innan terrorgrupper/regimer tillåts uppstå. En politik som bekämpar den terror som får människor på flykt så människor kan återvända. En politik som främjar att folk kan leva och bo utan att tvingas på flykt.
Det är en flyktingpolitik som inte går att definieras via hur många kvotflyktingar som ska tas emot, men det är en politik som gör skillnad.
Idag har vi en situation där miljoner och åter miljoner människor är på flykt. De är på flykt från fruktansvärda förhållanden. Oavsett vad man käbblar om för åtgärder här hemma så blir ju deras hem inte säkrare för det. Oavsett vem man anser bär ansvaret för att de drivits på flykt så kommer vi inte kunna vrida tillbaka tiden. Vi kan inte stoppa utvecklingen innan hemskheterna som drivit dem på flykt tillåtits ske.
Faktum är att den mest effektiva flyktingpolitiken, den flyktingpolitiken som gör egentligen skillnad, är den politik som ser till att människor inte behöver bli flyktingar. Den näst bästa är den som ser till att människor kan sluta vara flyktingar.
Är det någon som inbillar sig att de ca 11 miljoner människor som är på flykt inom och från Syrien kommer sluta vara på flykt och vilja återvända för att fortsätta bygga upp sina liv i hemlandet igen så länge inbördeskrig och ISIS härjar?
Är det någon som tror att ISIS kommer sluta försöka expandera sitt terrorvälde "bara" de får Syrien och Irak att styra över?
Om någon tycker det är påträngande att ca 3 miljoner av Syriens ursprungligen ca 23 miljoner invånare har flytt Syrien och söker säkerhet i andra länder (Andelen syriska flyktingar är mycket större än 3 milj men de flesta är på flykt inom sitt eget land). Vad kommer denne då tycka om ISIS vinner verklig terräng i Egypten med 82 miljoner invånare? Eller om terrorgruppen Boko Haram får verkligt fotfäste i Västafrika? Säg i ett land som Nigeria med en befolkning på över 230 miljoner?
Prat om vilket antal kvotflyktingar hit eller dit som ska få komma är ju i sammanhanget bara prat. Det gör ingen större skillnad på antalet desperata människor som är på flykt.
Man kan ha vilka asylregler som helst, men det stoppar inte desperata människor. Man kan ha hur högt taggtrådsstängsel som helst, det stoppar heller inte desperata människor. USA har en mycket välbevakad gräns i söder. Ändå beräknas antalet illegala immigranter vara upp emot 20 miljoner i landet. Då är det ändå inte i regel människor som flyr krig och terror utan de söker troligen bara möjligheten till ett bättre liv. Hade Mexico haft ett regelrätt inbördeskrig som satt halva dess befolkning i flykt så hade 20 miljoner fort passerats med råge.
Poängen är att en flyktingpolitik som gör verklig skillnad kräver helt andra åtgärder än de som ofta debatteras i media och dessutom mest syftar till att något parti ska vinna populistiska poänger. Det är en politik som kräver att man gör insatser innan terrorgrupper/regimer tillåts uppstå. En politik som bekämpar den terror som får människor på flykt så människor kan återvända. En politik som främjar att folk kan leva och bo utan att tvingas på flykt.
Det är en flyktingpolitik som inte går att definieras via hur många kvotflyktingar som ska tas emot, men det är en politik som gör skillnad.
söndag 30 augusti 2015
Sluta utarma landsbygden
Tänkvärd insändare:
"Mellan 1994 och 2005 lades mer än 100 polisstationer ned.
Utredarna poängterade att det viktigaste för medborgarnas trygghet var inte
polisstationer utan synliga poliser.
Jovars, men nu står landsbygds- och glesbygdskommuner ofta utan både
polisstationer som synliga poliser. Fanns det ett samband där trots allt mån
tro?
Grundtryggheten försvinner när polis, räddningstjänst, vård, skola och omsorg på landsbygden
monteras ned. Detta är samhällsservice som bör komma alla till del.
Landsbygdspartiet anser att vi bör vända trenden av
nedmontering. Vi behöver förbättra samhällsservicen, inte försämra.
Landsbygdspartiet anser också att det går göra mer ur
skattesynpunkt. Idag har vi ett skattesystem som direkt och indirekt missgynnar
landsbygden och de som bor och verkar där. Vi måste reformera skattesystemet,
inte fortsätta med brandskattning."
fredag 28 augusti 2015
Avskaffa ränteavdraget
Ränteavdraget bidrar till att uppmuntra ökad belåning samt att tillgångspriser skjuter i höjden. Det är alltså en politik som uppmuntrar folk till att skuldsätta sig. Ju mer ju bättre...
De som gynnas mest av ränteavdragen är höginkomsttagare som belånat sig maximalt.
Det är en skattesubvention som innebär att alla via vårt kära Skatteverk får vara med och bidra till att de med hög belåning ska undslippa en del av räntekostnaderna. Samtidigt gör de lägre räntekostnaderna att priser på t.ex. bostäder höjs d.v.s. belåningen blir högre än egentligen motiverat vilket leder till än större skattesubventioner.
30 miljarder! går till åt att skattesubventionera ränteavdragen. En ofantlig summa som skulle kunna gå till någonting mycket mer produktivt.
Avskaffandet eller reducering av ränteavdragen vore en samhällsekonomisk välgärning. Dessutom skulle även privatekonomin och välfärden må långsiktigt mycket bättre av det.
Arbete och sparande ska gynnas och premieras. Inte att skuldsätta sig.
De som gynnas mest av ränteavdragen är höginkomsttagare som belånat sig maximalt.
Det är en skattesubvention som innebär att alla via vårt kära Skatteverk får vara med och bidra till att de med hög belåning ska undslippa en del av räntekostnaderna. Samtidigt gör de lägre räntekostnaderna att priser på t.ex. bostäder höjs d.v.s. belåningen blir högre än egentligen motiverat vilket leder till än större skattesubventioner.
30 miljarder! går till åt att skattesubventionera ränteavdragen. En ofantlig summa som skulle kunna gå till någonting mycket mer produktivt.
Avskaffandet eller reducering av ränteavdragen vore en samhällsekonomisk välgärning. Dessutom skulle även privatekonomin och välfärden må långsiktigt mycket bättre av det.
Arbete och sparande ska gynnas och premieras. Inte att skuldsätta sig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)