Ökad försörjningssäkerhet

Bloggaren Cornucopia är helt rätt ute i sina tankar kring hur man kan öka försörjningssäkerheten: Totalförsvaret som genväg runt EU:s jordbrukspolitik

Det är naivt att tro att det skulle gå att importera all mat vid en större kris. En större kris innebär  troligen att även resten av EU länderna är hårt ansträngda och solidaritetsprincipen vad det gäller livsmedelsförsörjning kan då vara ifrågasatt.

En större kris kan innebära att transportvägarna blockeras eller handel omöjliggörs p.g.a. andra faktorer. Ett land som inte har mat nog till att föda till sina invånare påverkas lätt av yttre påtryckningar samt kan lättare drabbas av inre turbulens och oroligheter.

Både beredskapslager som stöd för ökad självförsörjning och försörjningssäkerhet ligger i linje med Landsbygdspartiet Oberoendes tankar. Det bidrar dessutom till en levande landsbygd.

Nya lagar från årsskiftet

Vilka nya lagar gäller egentligen från årsskiftet? Här är hela listan: Nya lagar från årsskiftet

Ett axplock nedan:

- Patientlag införs. Patienter får välja primärvård och öppen specialistvård var som helst i landet. Patienter får större möjlighet till en ny medicinsk bedömning. Patienter måste ge sitt samtycke till vård, om det inte är fråga om en akut situation.

 - Den som vill starta en ny friskola måste samråda med kommunen. Skolinspektionen ska kontrollera verksamheten innan den startar. Efter starten kan Skolinspektionen tvinga skolan att anställa fler lärare, om inspektionen kommer fram till att det annars är svårt för eleverna att nå målet för utbildningen.

-  Grundlagsändring: Valsystemet ändras så att fördelningen av mandat säkrare speglar hur väljarna har röstat i val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. I kommuner som är indelade i valkretsar ska utjämningsmandat införas. Det införs också en småpartispärr på 3 procent i kommuner som är indelade i valkretsar och 2 procent i kommuner som inte är det. Partierna får trycka sina symboler på valsedlarna. Nominerade måste säga ja till att kandidera för ett parti. De nya reglerna ska tillämpas första gången i ordinarie val 2018.

-  Fordonsskatten på personbilar och andra lätta fordon höjs.

Skygglappar på

34 av 44 remissinstanser, inkl. lärarfacken, Skolinspektion och Skolverket, anser att införandet av betyg från åk 4 är en dålig ide och dåligt utnyttjande av resurser. Moderaterna verkar tydligen ha skygglappar på då de ändå propsar på om detta.

Betyg fr.o.m. åk 4 betyder inte att det blir lättare att hitta de som behöver särskilt stöd. Det det gör är att tid och resurser går åt att implementera ännu ett betyg med dess kriterier. Visst kan det låta populistiskt riktigt att införa ännu fler betyg, men det är ju inte bristen på betyg som är något större problem i skolan. Det är att få resurser och förutsättningar för att bedriva det pedagogiska (samt även det sociala) arbetet.

Reform på reform har genomdrivits av Alliansen. Ibland har de t.o.m. gått emot varandra. Varenda en av dem har tagit tid och resurser i anspråk. Istället för att lärare kunnat sätta sig ned och diskutera hur man utvecklar undervisningen, utbyter erfarenheter om hur man bäst ger stöd till olika elever, så har massvis av tid gått till reform-implementeringar. Visst ska skolan också ändras över tid och följa med samhällsutvecklingen. Dock måste det finnas något större sammanhang, en helhet, en röd tråd i det hela. Framförallt en vetenskaplig förankring. Inte bara ideologi.

Orättvis skatt på vindkraft

En insändare från Landsbygdspartiet Oberoende som publicerades för ett tag sedan. Det handlar om det orättvisa skattessystemet som missgynnar kommunerna runt om i Sverige.

"Vi har länge funderat över varför landsbygden, som har alla naturtillgångar, avfolkas medan storstäderna växer så det knakar. Svaret ligger i det orättvisa skattesystemet, där kapital hela tiden överförs från landsbygden till städerna. Att sätta sig in i detta är svårt för en lekman, men vi skall ändå försöka, med nedanstående exempel.

Ett kraftbolag bygger 18 vindkraftverk någonstans i Norrtälje kommun, som årligen skall producera 140 000 000 kWh per år. Om varje kWh får ett värde av 1 krona per kWh, så produceras el till ett marknadsvärde av 140 miljoner kronor. Räknar man baklänges så utgör momsen 20 procent, det vill säga 28 miljoner kronor till staten.

Energiskatten är 29 öre per kWh, det vill säga 40,6 miljoner till staten. Fastighetsskatten anges till cirka 9 öre per kWh, vilket ger 12,6 miljoner. Nog borde kommunen få dessa pengar eftersom fastigheterna ligger här?

Nej då, fastighetsskatt för industrifastigheter är en statlig skatt. Sedan får vi väl tro att kraftverken går med vinst. Bolagsskatt är också statlig. Så till staten ska det årligen betalas in cirka 80 miljoner för el som produceras inom kommunen. Sedan skall kraftbolaget leverera vinst till sitt moderbolag, som kanske inte ens är svenskt.

Vad skulle då Norrtälje kommun få ut av det hela? Svaret är ingenting. Inte en enda anställd inom kommunen lär vara stationerad på verken och genom sin kommunalskatt gynna kommunen. Möjligtvis kan någon lokal entreprenör få lite jobb under byggtiden.

Inte heller lokalbefolkningen tjänar något. Friluftsliv, jakt, turism och lokala näringar försämras. Någon vinst för kommunens invånare finns således inte.

Visst behöver Sverige elektricitet. Valet står i slutändan mellan lägre standard eller att stå ut med inskränkningar. Men när nu inte kommunen får något tillbaka av de intäkter som genereras, så kan man ju också fundera över om satsningen var bra eller dålig för kommunen och dess invånare. Om inte, så är svaret enkelt. Då måste det finnas andra platser som exempelvis i havet, där kraftbolaget kan göra sina satsningar.

Vart tog då pengarna till staten vägen? Jo, till statlig förvaltning och administration i storstäderna. Där betalas väl tilltagna löner, som i sin tur genererar hög kommunal skatteintäkt där. De anställda bor i fina villor som alstrar fastighetsskatt.

All skatt på bostäder är kommunal. Men för industrier, som normalt finns i småorterna, är skatten statlig. Resultatet blir låga löner på landsbygden och samtidigt den högsta kommunalskatten.
Vilka har dåligt utbyggd kollektivtrafik och behöver bilen? Jo landsbygden! Så all fordonsskatt, all moms och all särskild drivmedelsskatt är statlig, för att än mer kunna föra över pengar till storstädernas utbyggnad.

Någon myntade uttrycket nationell kolonialism. Det vill säga, hade Sverige på detta sätt exploaterat och sugit ut ett land i Afrika så hade det blivit protester. Men när man gör det inom landet så är det okej. Detta väl utstuderade och orättvisa system vill vi Landsbygdspartiet oberoende ändra på."

Spelar det roll vem som är huvudman för skolan?

Frågan om förstatligande av skolan har lyfts i skoldebatten och personligen så är vi inte oävna även om vi inser att huruvida skolans huvudman är staten eller kommunen inte är den mest avgörande faktorn för hur det fungerar i ett klassrum. I ett sådant perspektiv kvittar det lika och istället krävs andra åtgärder.

I ett sådant perspektiv så kan ännu en pseudoreform göra mer skada än nytta. Då omorganisation, åtskilliga personaltimmar och möten ska gå till att hantera ännu en reform. En reform som inte ändrar något på innehåll eller förutsättningar.

Om det ska till ett förstatligande så är ju den stora frågan vilka riktiga reformer det kommer medföra? Förstatligande är ingen snabblösning, men tyvärr så är det ju sådana lösningar som ofta lyfts i den politiska debatten. Det låter bra och enkelt, samt får stor media-uppmärksamhet.

Vad som behövs är reformer som fokuserar på undervisningen och dess förutsättningar.

Det krävs att lärare får tid till att fokusera på undervisningen.

Att stödfunktioner finns tillgängliga i form av speciallärare/specialpedagoger och andra viktiga aktörer inom elevhälsan.

Att resurser styrs till dit de bäst behövs. Det skapar inte likvärdighet att alla elever ska "få kosta lika mycket". Det skiljer mellan elevers och olika skolors förutsättningar.

Rektorer måste också få vara pedagogiska ledare. Det fungerar inte att rektorer ska sitta som en administrativ mellanhand och ägna större delen av sin tid till uppgifter som har väldigt lite med utveckling av undervisningen att göra.

Kanske är ett förstatligande vägen till detta, kanske inte. Det beror på vad det medför.