Sluta utarma landsbygden

Tänkvärd insändare:

"Mellan 1994 och 2005 lades mer än 100 polisstationer ned. Utredarna poängterade att det viktigaste för medborgarnas trygghet var inte polisstationer utan synliga poliser.  Jovars, men nu står landsbygds- och glesbygdskommuner ofta utan både polisstationer som synliga poliser. Fanns det ett samband där trots allt mån tro?

Grundtryggheten försvinner när polis, räddningstjänst,  vård, skola och omsorg på landsbygden monteras ned. Detta är samhällsservice som bör komma alla till del. 

Landsbygdspartiet anser att vi bör vända trenden av nedmontering. Vi behöver förbättra samhällsservicen, inte försämra.

Landsbygdspartiet anser också att det går göra mer ur skattesynpunkt. Idag har vi ett skattesystem som direkt och indirekt missgynnar landsbygden och de som bor och verkar där. Vi måste reformera skattesystemet, inte fortsätta med brandskattning."

Avskaffa ränteavdraget

Ränteavdraget bidrar till att uppmuntra ökad belåning samt att tillgångspriser skjuter i höjden. Det är alltså en politik som uppmuntrar folk till att skuldsätta sig. Ju mer ju bättre...

De som gynnas mest av ränteavdragen är höginkomsttagare som belånat sig maximalt.

Det är en skattesubvention som innebär att alla via vårt kära Skatteverk får vara med och bidra till att de med hög belåning ska undslippa en del av räntekostnaderna. Samtidigt gör de lägre räntekostnaderna att priser på t.ex. bostäder höjs d.v.s.  belåningen blir högre än egentligen motiverat vilket leder till än större skattesubventioner.

30 miljarder! går till åt att skattesubventionera ränteavdragen. En ofantlig summa som skulle kunna gå till någonting mycket mer produktivt.

Avskaffandet eller reducering av ränteavdragen vore en samhällsekonomisk välgärning. Dessutom skulle även privatekonomin och välfärden må långsiktigt mycket bättre av det.

Arbete och sparande ska gynnas och premieras. Inte att skuldsätta sig.

Twitter

Gör som fler än 1000 andra. Följ oss på Twitter och delta i debatten.

Beredskapspeng till lantbruket

Nedan en läsvärd insändare från företrädare för Landsbygdspartiet Oberoende.

"Frihandelsreglerna inom Gatt och EU syftar i sin yttersta form till att ge så låga priser som möjligt åt konsumenterna. Detta genom att släppa marknadskrafterna helt fria.

Dessa regler fungerar bra inom de flesta branscher. Att ett land då riskerar att helt bli utan en viss typ av produktion är sådant som vi får acceptera. Till exempel hade vi tidigare två tillverkare av däck i Sverige (Gislaved och Trelleborg). I dag har vi ingen.

När vi kommer till livsmedel måste dock synen bli en annan. Frihandelsreglerna betraktar livsmedel på samma sätt som varje annan konsumentprodukt. Att ett land – i en krissituation – skulle komma att stå helt utan egen livsmedelsproduktion, måste ses som betydligt allvarligare.

Vad händer till exempel om klimatförändringar slår till med negativa odlingsbetingelser i viktiga exportländer för baslivsmedel?

Vi är inte där ännu, men åtgärder måste sättas in så att vi aldrig riskerar att hamna i en situation där vi står helt utan egen livsmedelsförsörjning. Sveriges självförsörjningsgrad är långt under 50 procent. Det vill säga mer än hälften av all mat importeras.

Vi får hoppas att det aldrig blir krig och total avspärrning – i så fall har vi bara mat till knappt halva befolkningen. Krig är så stort och osannolikt att vi förutsätter att det aldrig kommer att hända. Ändå håller vi oss med ett försvar, som någon sorts försäkring mot det osannolika. Har ni hört någon politiker säga att vi bara skall försvara halva landet?

Men oavsett om vi vinner eller förlorar ett krig, så vill vi väl ha mat? Och mat vill vi ha även om problemet inte är krig, utan total kollaps i de ekonomiska systemen – oljekris, miljökatastrof eller annat. Vad hade hänt om nedfallet från Tjernobyl hade hamnat över Skåne?

Tidigare höll Sverige sig med olika beredskapslager av mat, drivmedel etcetera. Dessa är vad vi vet i huvudsak avskaffade.

Vi vill föreslå att dessa återinförs, men då inte i form av torrprodukter och fryslager, som med jämna mellanrum måste bytas ut och kastas av åldersskäl. Nej, vi föreslår ett levande beredskapslager bestående av mjölkkor, köttdjur, spannmålsodling, potatisodling och andra basprodukter. Dessa förnyas ”av sig själv” årligen.

Det är således inte själva produktionen, som vi betalar för, utan just beredskapseffekten. Hur mycket pengar som skall avsättas för en viss produktionsgren avgörs av prognosen för just den grenen. Det finns således ingen anledning att betala beredskapspengar till områden där beredskapen av sig själv är god.

Samhället måste ha resurser för snabba omprioriteringar när något händer. Just nu är stora delar av svensk mjölkproduktion på väg att slås ut.

Vi föreslår därför att regeringen tillskjuter medel, så att vi omgående kan ge en beredskapspeng per mjölkko. I det längre perspektivet föreslår vi att Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap ges i uppgift att ta fram en försörjningsplan, så att hela landet skall kunna garanteras en rimlig försörjning vid olika scenarier.

Målet att ge billigast möjliga konsumentprodukter torde medföra en fortsatt storleksrationalisering. Beredskapspolitiken bör däremot ta hänsyn till riskspridning och att livsmedelsförsörjning, trots eventuella logistikproblem, skall kunna garanteras i alla landets delar.

Vi menar att på detta sätt ges möjlighet till beredskapspengar i vissa delar av Sverige samtidigt som andra jordbrukseffektiva områden kan bli utan.

Vi är införstådda med att det finns krafter inom EU, som kommer att betrakta detta som protektionism och ett fördolt och otillåtet produktionsstöd. Det är då viktigt att Sverige med kraft hävdar den rätt till alliansfrihet och självständig beredskapspolitik, som vi vid EU-inträdet förbehöll oss.

Landsbygdspartiet vill se en levande landsbygd. Ett livskraftigt jordbruk i hela Sverige är en förutsättning för att nå det målet."

Låt ungdomarna bestämma

Politiker från ena sidan tycker bestämt att alla gymnasieutbildningarna ska inkludera studier som ger högskolebehörighet. Politiker från andra sidan tycker bestämt att det inte alls ska vara så på yrkesprogrammen. Utan man ska studera enbart till yrket i sig.

Vi tycker att detta kan ungdomarna själva bestämma. Ungdomar själva kan avgöra om de vill ha enbart en yrkesutbildning eller en yrkesutbildning inklusive högskolebehörighet.

Låt ungdomarna som läser yrkesprogrammen läsa de kurser, samt göra den praktik, som krävs för att klara yrket först. Lägg de mer teoretiska högskoleförberedande kurserna i slutet, år 3. Då kan de ungdomar som vill välja bort att läsa de sista kurserna men ändå få en yrkesutbildning och börja jobba göra det. De ungdomar som vill fortsätta läsa längre väljer att göra så och får de teoretiska högskoleförberedande delarna sig till del. Gör det valbart helt enkelt.

Vi pratar här om ungdomar, unga vuxna, i 17-18 års åldern. Fullt kapabla att ta egna beslut utifrån den situation de befinner sig i. Huruvida man ska läsa högskoleförberedande kurs eller ej känner man bäst själv. Det kan variera från person till person, tillika hänga ihop med hur arbetsmöjligheterna ser ut för en just då.

Taket höjs i a-kassan

Regeringen har bestämt att taket ska höjas på a-kassan. Allt görs inte rätt, men när det görs så ska man ge en eloge. Likväl som man ger kritik när det görs fel.

I detta fallet har man gjort rätt. Det var 13 år sedan sist det hände. Från och med 7 september är den högsta ersättningen 910 kr per dag de första 100 ersättningsdagarna istället för 680 kr.

Därför, en eloge.

Detta var ett steg i rätt riktning.

En rimlig a-kassa är bra ur flera synpunkter. Precis som andra försäkringar skyddar den mot saker man inte alltid kan rå för. Arbetslöshet innebär ett stort ekonomisk avbräck och det behövs ofta en viss tid för att kunna hitta ett nytt arbete. Det skyddar individen ekonomiskt.

Det andra skälet är att det dämpar lågkonjunkturerna. När inkomster minskar p.g.a. arbetslöshet minskar efterfrågan på varor och tjänster vilket leder till fler arbetslösa. En rimlig försäkring dämpar fallet i efterfrågan och fungerar därför sstabiliserande. Det skyddar samhället ekonomiskt.

Sommarpratare

Två medlemmar ur Landsbygdspartiet Oberoende´s partistyrelse har sommarpratat på radio nyligen.

Hör dem nedan:

Magnus Malmsten

Claes Littorin